Nästa led i utvecklingen var ångfartygen. Dess upphovsman Owen beskriver själv:
”År 1817 började jag med ångfartyg, och mitt första försök var med propellers, men efter flera jämförelser med vattenhjul befanns de senare hafva företräde.”
Det första fartygets namn var ”Experiment” som provades 1817, hon innehade 22 hästkrafter och gjorde 30 knops fart. Nästa efterträdare var Amphirit som gick till historien som vårt lands ”riktiga” ångbåt. Sommaren 1818 gjordes de första sällskapsresorna i Stockholms skärgård. Den 3 Okotober samma år gjorde båten sin första långfärd med passagerare och det till Uppsala höstmarknad.
Det var nog många kringboende som inte hämtade sig efter åsynen av Mälarens första ångfartyg: Man hörde långt in på stränderna det tunga, hostande ljudet från den enkla ångmaskinen, som bearbetade hjulskovlarna, liksom man förvånad storögt stirrade på den svarta sotröken; och så döpte folket den underliga farkosten till ”Lungsoten”. Eldfartyget var en lynnig inrättning. Den vägrade ömsom att starta och stanna och i det senare fallet fick man i full karriär stryka förbi bryggorna och hugga tag i gods och passagerare. Detta krävde precision och nykterhet, just de egenskaper som var utmärkande för Owen ångfartygens och nykterhetens grundläggare.